Jag drogs som malen till lampan

Jag svarade på en kontaktannons härom dagen. Och jag fick napp, så nu har ni mig här. I annonsen stod det något om att bidra till en bättre värld. Det är inga dåliga krav de har, tjejerna på synk. Lättare att svara upp mot kraven att varken vara civilingenjör, civilekonom eller VD.

För ett år sedan, eller två, var jag tämligen skeptisk till bloggar i allmänhet och biblioteksbloggar i synnerhet. Så hörde jag Elin, som skriver här på synk, på en kurs. Inte nog med att hon, tillsammans med Siska, skrev den enda roliga biblioteksbloggen, och då menar jag verkligen rolig, de var två av de tre roligaste bibliotekarier jag mött.

Så där, precis där, fastnade jag i bloggträsket även om tillvänjningsperioden var lång och krävde en velourkille för att jag skulle fastna riktigt. Det är velourkillens fel att skrivandet blev som en drog, men Elins fel att jag upptäckte bloggar.

Förresten är jag fast i Twitterträsket också. I september tyckte jag såhär om Twitter. Det gör jag inte nu. Fast där också. Hittade förresten synk via Twitter.

Hebron foto: Henrik Folkesson

Så till det här om att göra världen bättre.

Vi kan väl börja med media. Bättre media - bättre värld?

Häromdagen rapporterades att Jan Björklund attackerats av en bosättare i Hebron på Västbanken.

Bosättare. Låter inte det lite gulligt om man inte vet? Som nordamerikanska nybyggare. Laura i Lilla huset på prärien.

Och på Västbanken. Är det inte där det bor palestinier?

Ingenstans förklarades att bosättare är illegala israeliska ockupanter! Nä, media låter dem som inte redan vet associera till något helt annat än sanningen. Knappast medvetet utan mycket omedvetet och tämligen okunnigt. Dessutom mycket sorgligt.

Hoppas vi ses här då och då.