Man blir inte klokare med åren men smartare...

…det vill säga mer tolerant och öppen. Tänkte återknyta till det ämne som lockade in mig på synk. Karins inlägg om graffiti.

Som ung och intolerant tyckte jag att allt bara var klotter, och därmed fult. Men det är med graffiti som med alla konstarter, med kunskap kommer insikt.

Klart jag idag kan uppskatta en aldrig så ful tag om den är placerad på ett häftigt ställe, men mest ser jag humorn och den politiska dimensionen.

Tydligast är både politik och humor ofta i utsatta miljöer. Att det finns graffiti i Afghanistan av Talibanksy ger mig hopp.

Att Palestina, och främst apartheidmuren vid Betlehem är full av humoristiska och kloka målningar gör mig glad. Politiska graffitiartister i Palestina verkar se på dessa målningar med förakt och målar själva bara martyrer och politiker, men att med humor och ironi rikta blickarna mot en till synes hopplös situation kan aldrig vara fel.

Undrar om inte Banksys fantastiska målningar skulle kunna ge en skaplig inkomst till den palestinier som började göra en guidad Banksytour, och avslutade den med Roger Waters text på muren.

Banksy - flicka och soldat

  

Jag drogs som malen till lampan

Jag svarade på en kontaktannons härom dagen. Och jag fick napp, så nu har ni mig här. I annonsen stod det något om att bidra till en bättre värld. Det är inga dåliga krav de har, tjejerna på synk. Lättare att svara upp mot kraven att varken vara civilingenjör, civilekonom eller VD.

För ett år sedan, eller två, var jag tämligen skeptisk till bloggar i allmänhet och biblioteksbloggar i synnerhet. Så hörde jag Elin, som skriver här på synk, på en kurs. Inte nog med att hon, tillsammans med Siska, skrev den enda roliga biblioteksbloggen, och då menar jag verkligen rolig, de var två av de tre roligaste bibliotekarier jag mött.

Så där, precis där, fastnade jag i bloggträsket även om tillvänjningsperioden var lång och krävde en velourkille för att jag skulle fastna riktigt. Det är velourkillens fel att skrivandet blev som en drog, men Elins fel att jag upptäckte bloggar.

Förresten är jag fast i Twitterträsket också. I september tyckte jag såhär om Twitter. Det gör jag inte nu. Fast där också. Hittade förresten synk via Twitter.

Hebron foto: Henrik Folkesson

Så till det här om att göra världen bättre.

Vi kan väl börja med media. Bättre media - bättre värld?

Häromdagen rapporterades att Jan Björklund attackerats av en bosättare i Hebron på Västbanken.

Bosättare. Låter inte det lite gulligt om man inte vet? Som nordamerikanska nybyggare. Laura i Lilla huset på prärien.

Och på Västbanken. Är det inte där det bor palestinier?

Ingenstans förklarades att bosättare är illegala israeliska ockupanter! Nä, media låter dem som inte redan vet associera till något helt annat än sanningen. Knappast medvetet utan mycket omedvetet och tämligen okunnigt. Dessutom mycket sorgligt.

Hoppas vi ses här då och då.