torsdag 22 mars 2012

Detta med att använda ordet neger

I dagens GP är det en artikel om en högstadieskola i Mölndal där en lärare gjort övningsuppgifter med ordet neger och negroes. Det får mig att tänka på en jobbig händelse som jag var med om för några år sedan.

Alla tredjeklassare i Göteborg skulle få Astrid Lindgrens bok Pippi Långstrump. I boken förekommer ju ord som negerkung och neger. Det var en nytryckning av boken och i förordet hade någon ansvarig för Astrid Lindgrens utgivning skrivit en förklaring på varför de använde det här ordet. Utan att säga vem som skrivit så var det ingen person som hade ursprung från Afrika. Personen menade att de använde ordet för att spegla den tid som boken var skriven i .

Jag tog emot klasser, pratade om boken och förklarade även detta med n-ordet, varför det valts. Det var inga problem så länge det handlade om barn från det där villaområdet där föräldrarna var raggare, lärare eller banktjänstemän. De förstod.

Men vad det var jag förmedlade förstod jag inte förrän jag tog emot barn med afrikanskt ursprung. Det var min lägsta punkt i mitt yrkesliv. För vem var jag, eller för den delen Astrid Lindgrens arvtagare, att bestämma hur det här ordet träffade dem? Jag fattade det först när jag stod där och insåg också att någon som representerade dem aldrig varit tillfrågade i detta resonemang. Det handlade om vita vi som tyckte att det inte alls var något fel att med att dagens svenska barn, där många av dem har ett ursprung från Afrika, skulle få förmedlat en rasism. En rasism som ansåg bättre bara för att den var helt oreflekterad. Att vi väljer sådana texter för dagens barn handlar inte om att vi förmedlar värderingar som fanns på fyrtiotalet. Det handlar om värderingar vi har nu.



6 kommentarer:

  1. Tur att samhället lägger ner all kraft och möda på att försvara värdeladdningen i "neger". För annars kanske det inte hade funnits något nedsättande ord om svarta, och det vore väl inte bra?

    SvaraRadera
  2. Jag tycker du skall diskutera detta med de som riskerar att kallas så istället för med mig. Det är nog betydligt mer givande.

    SvaraRadera
  3. Det var du själv som lyfte diskussionen genom inlägget i bloggen! Om du inte är intresserad av frågan undrar jag varför du skrev inlägget från första början!

    SvaraRadera
  4. jag trodde mitt konsensus var tydligt. Vad jag menar med hela texten är att det där att ganska irrelevant hur jag känner inför n-ordet, eftersom det inte är mig det handlar om. Jag är ledsen om jag vilseledde dig till att tro att jag ville diskutera detta. Men jag tycker att om du verkligen ska diskutera det med någon från Afrika. Skriv sedan gärna här och berätta hur det gick.

    SvaraRadera
  5. Den inte helt historielöse vet att ordet Neger användes av de svarta själva, t ex av Dr King så sent som under 1960-talet, och ersatte uttryck som färgad/svart, då sådana uppfattades som nedvärderande.

    Nyss fick man inte säga Bög, men sen skulle man absolut säga det, för det var så fint och bra.

    Sluta försöka ta ansvar för andras känslor hela tiden, och sluta vara så nervös för att finnas till! Den eventuella negativa laddningen ligger huvudsakligen i *hur* något sägs.

    Våga inte kalla mig för vit, för då djklr blir jag ledsen! Jag är faktiskt halländning.

    SvaraRadera
  6. Men det är klart det är därför jag skrivit detta inlägg, för att jag är historielös, ängslig och tar ansvar för andras känslor. Jag har faktiskt aldrig tänkt på det så. Mitt nya alias är härmed Det nervösa Asplövet.
    Vad skall jag kalla dig? Ödmjukheten själv?

    SvaraRadera