Jag är gammal nog att ha läst Orwells “Nittonhundraåttoifyra” när 1984 låg så långt fram i tiden att vi trodde på den dystopin. När 1984 inföll skrattade vi lite generat över att vi trott på ett övervakarsamhälle, men är vi inte där nu? Med råge?
Annonsen med texten “Var är ditt barn nu?” var alltså reklam för en tjänst som ger oss möjlighet att se var våra familjemdelemmar befinner sig. På hemsidan stod det något snömos om att “slippa trasslet med vardagspusslet”. Men vad man verkligen gör är att spela på våra rädslor.
Rädslan att våra små barn ska lockas iväg av någon. Att våra större barn ska göra något förbjudet. Att våra partners ska ha ett hemligt liv vi inte känner till.
Jag undrar vem jag blivit om mina föräldrar kunnat övervaka varje steg jag tog som barn och tonåring. Jag undrar vad som hänt med mig om de män jag varit tillsammans med velat studera varje rörelse jag gjort.
Och nog fan blir jag rädd. Rädd för övervakarsamhället.
För att inte tala om den kontroll du själv skulle kunna börja använda som chef. Ja vad händer med den psykiska hälsan? Många lider redan i dag av kontrollbehov som ger dem sömnproblem och manier. Och en paranoja blir väl med den här utvecklingen så gott som legitimerad. Jag tänker också på den där forskninggsrapporten som kom för några år sedan som visade att barn blev otryggare av mobiler, eftersom de blir sämre på att bygga självtillit genom ständig kontakt (rätt självklart) . Psykisk hälsa bygger väl på detta, att kunna släppa kontroll och bygga tillit till andra människor. Dagen barn är så sjukt övervakade och styrda av sina föräldrars oanalyserade rädslor, eftersom det är ett sätt att vara föräldrar som ständigt uppmuntras och legitimeras. Vad händer med fantasin? Vad händer med vårt framtida samhälle. Jag tänker på omdömet, det bygger vi ju genom erfarenhet och känslor. Kan inte det också råka bli sämre utvecklat i ett sådant här kontrollsystem? Men jag tror det kommer en motreaktion. En ny hippiegeneration måste vara svaret på det här.
SvaraRaderaPrecis Karin, du för verkligen mitt resonemang vidare. Och just det att vi har ett samhälle där många unga föräldrar tror att de är dåliga föräldrar om de inte kontrollerar sina barn till 100 %.
SvaraRaderaLåt dina barn känna att du älskar dem villkorslöst, men lär dem också att alltid göra det som är rätt (så långt det nu är möjligt) så törs de göra sina fel och misstag på egen hand och kan växa och bli självständiga. Kram.