måndag 11 juni 2012

Elin väljer veckans soundtrack




Jag har en bästis som heter Lina. Vi har varit kompisar jättelänge. Under den tiden vi har varit vänner har vi varit olyckligt kära, lyckligt kära, fått några barn och gått igenom en massa saker. Hela tiden har Lina funnits där.

Det är så himla skönt med bästisar. Ni vet, den där känslan när man är med någon och man känner sig helt trygg och helt okej som man är. Det är inte alltid som Lina tycker att jag gör de smartaste valen i mitt liv, men jag vet att hon alltid står på min sida och stöttar mig även när jag trasslar in mig i livet. Och det är inte alltid Lina tycker att mitt sätt att göra saker på är rätt, men jag kan alltid lita på att hon förstår varför jag gör som jag gör.

När jag träffar Lina så känner jag mig alltid lite bättre, lite smartare, lite starkare, lite snyggare. Det blir liksom så när man man känner ett sånt stöd och uppbackning av någon. Genom vår vänskap växer jag så himla mycket varje gång vi ses.

Igår berättade en av mina andra bästisar om några vänner som hon umgicks med under en period, som också var så där så att de lyfte varandra jättemycket när de träffades. I vardagsrummet hos dessa vänner hade det stått en spegel som min kompis hade varit övertygad om hade varit en trickspegel, för att hon tyckte att hon såg mycket snyggare och smalare ut i den spegeln. Naturligtvis var det en helt vanlig spegel, det var den där fantastiska uppbackningen och styrkan i vänskapen som fanns där som gjorde att hon kändes sig snyggare, helt enkelt.

Och så här ska det ju vara. Ibland hamnar jag i situationer i livet där jag känner att jag inte duger som jag är, där folk vill ändra på mig och göra mig till något annat - då längtar jag alltid efter Lina. Då längtar jag efter de sammanhang i mitt liv där det finns utrymme för att vara den jag är och där det är okej att vara mig själv.


Lina gillar St. Etienne väldigt mycket. Vi brukade sitta i hennes lilla studentrum och dricka vin, prata om killar som inte var kära i oss och lyssna på Tiger Bay. Lina, jag tillägnar Veckans soundtrack till dig. Puss och kram.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar