Frihet

I veckan har vi en utställning om frihet på biblioteket där jag arbetar. I utställningen finns en bok där folk får skriva in sina tankar om frihet. En väldigt bra arbetsvecka där jag gått runt och försökt få låntagare att skriva i denna bok. Jag har varit i mitt esse skulle man kunna säga.Däremellan har jag haft intressanta diskussioner om frihet med mina kollegor. Någon gång sa vi att frihet glider ur händerna så fort man tror sig ha fångat den, eftersom frihet inte finns utan är en illusion som är kapitalismens största lockmedel. Sen blev vi överens om att ifall man sitter i koncentrationsläger eller fängelse så är nog frihet något väldigt konkret. Eller om man är hungrig och behöver mat. Om man är drogberoende och behöver en drog. I fall man är en asylsökande och vill ha asyl. Om man är hemlös och hittar ett öppet soprum. För mig är frihet motsats till form. Men motsats till form är också skräck och vansinne. Därför så väger vi alltid våra tankar, ställningstagande och handlingar mot vårt förnuft, fast oftast i onödan menar jag. Eftersom den vansinnige aldrig ifrågasätter sitt förnuft. Tankefrihet är därför en illusion. Det behövs inga förtryckarregimer för att vi skall censurera våra tankar. Det räcker bra med självcensur. Men livet är en form, en livsform och därför begränsat. Om detta skriver jag i mitt romanförsök.