torsdag 18 augusti 2011

Inget är som väntans tider

Hej Victoria!

Jag läste i tidningen att du och Daniel ska få en bebis. Det blir nog bra för er. Jag kan bara inte låta bli att fundera på hur mycket av det här med att vara förälder som du slipper uppleva, sånt där som vi andra sliter med varje dag.

Du slipper till exempel stressa från jobbet, komma med andan i halsen till fritids och höra en fritidsfröken säga med snipig röst "Det var värst vilka långa dagar dina barn har på fritids". Efter fritids så kommer du dessutom slippa ta med dig trötta barn med lågt blodsocker in på ICA och försöka handla med ett barn som springer runt runt i affären och ett barn som ligger på golvet och gallskriker av ilska. Du slipper sen åka överfull spårvagn med tunga matkassar och bråkiga barn som du försöker muta med bullar för att dom inte ska börja gallskrika på spårvagnen också.

På jobbet behöver du aldrig få ont i magen över att du måste försöka få alla andra att lägga sina möten så att det funkar med dina dagistider. Du kommer nog att slippa förklara för alla varför du jobbar heltid (du är ju kronprinsessa för sjutton, lite viktigare jobb än att vara bibliotekarie) och inte lite mindre - för det ska man göra när man har barn. Du slipper stå där och försöka komma med förnedrande förklaringar om att du tycker att det är hopplöst nog att få ekonomin att gå ihop på en heltidslön, och på en deltidslön hade det varit helt kört.

Pengar kommer väl förresten aldrig vara något problem för dig. Du kommer nog aldrig behöva komma med svepskäl för varför du inte kan följa med kollegorna ut och äta lunch dagarna innan barnbidraget kommer, dagarna då du räknar kronorna för att få ihop till mat till dig och barnen. Du slipper få ont i magen varje gång dina barn blir bjudna på barnkalas och du måste köpa någon dyr jävla present åt någon annans unge. Du slipper önska att dina barn snart slutar växa så du slipper köpa nya kläder stup i kvarten och du slipper bli stressad av att barnen sliter ut sina stövlar och skor fort som satan.

Du slipper nog bo i förorten och låta dina barn gå på en kommunal skola som omorganiseras varje termin och som får sparbeting på sparbeting. Du slipper semestra i stan med dina barn, du slipper försöka förklara för dom varför ni inte kan åka till Legoland, Grekland eller gå på Liseberg. Du slipper höra dom säga "Ja, vi vet vi har inte råd". Du slipper höra dina barn säga "Ni måste vara jätterika" när dom kommer hem till kompisar som har alla de där dyra leksakerna som dina barn önskar sig men aldrig får. Du kommer aldrig ligga vaken på natten och känna dig otillräcklig för att du inte kan ge dina barn det du skulle vilja.

Och Victoria, klart jag fattar att det är en massa saker som jag slipper som du måste göra. Jag behöver inte vara pinnsmal tre dagar efter förlossningen, jag behöver inte stoppa korv i tv med mina barn, jag behöver inte oroa mig för att mina barn kommer figurera på löpsedlarna till Svensk Damtidning. Jag slipper få mina barn att sitta still på tråkiga middagar med tråkiga tal med obekväma kläder.

Men Victoria, jag hoppas att allt blir bra för er. Jag hoppas att du inte känner dig lika osäker och skräckslagen inför att bli förälder som jag gjorde.
Lycka till!
Hälsningar
Elin

4 kommentarer:

  1. Åh Elin! Så jäkla bra skrivet, och jag önskar så att Victoria och C/o läser detta. Och jag tänker på min egen barndom, som jag förstås alltid sett ur mina ögon, aldrig ur mina föräldrars perspektiv.

    SvaraRadera
  2. Också lustigt detta med att det är kvinnor som alltid förväntas jobba deltid. När det är de som statistiskt och i allmänhet tjänar minst och genom att jobba mindre också får mindre pensionspengar. När det dessutom är så att forskning visar att förhållanden håller bättre om båda föräldrarna är hemma mer. Men i verkligheten skall man göra precis tvärtom vad som är vettigt och i slutändan sitter den frånskilda kvinnliga fattiga pensionären där. Men det har ju också med strukturer och hierarkier att göra. Jag tror inte att det är en universal lösning att ta bort monarkin men jag tror att det kan göra åtminstone tillfälliga underverk på folks tankeverksamhet, en frigörelse från sjuka mönster.

    SvaraRadera
  3. i vår familj jobbar i båda deltid, men det är jag som tjänar mest!

    SvaraRadera
  4. Jag tror att det här med att vara förälder, det är inte enkelt för någon. Eller det kanske det är, men jag tror att alla stundtals känner sig osäkra och otillräckliga. Så jag tror inte att Victorias liv som förälder bara kommer vara okomplicerat.
    Ville bara tillägga det.

    SvaraRadera