måndag 4 oktober 2010

Starke man ingen parodi

Jag har sett avsnitt 2 av SVT:s Starke man och inser att det är som min kollega sa, att det är för nära verkligheten för att vara parodi. I dag läste jag också i tidningen att Anette Winter, chef på Göteborgs Energi avgår efter avslöjanden i Uppdrag granskning, där hon i inspelning pressade en konsult att svara på ifall hon varit i kontakt med medierna. I samma program får man också höra både Anette Winter och hennes chef v.d. Anders Hedenstedt säga att Winter berättat för honom om samtalet hon haft med konsulten och han hade inte sagt något speciellt om det.

Men hallo! Det är ju Hedenstedt som skulle gått! Är inte han som VD ytterst ansvarig? Han skulle berättat för Winter att hon begått ett lagbrott, själv ringt upp konsulten och bett om ursäkt, samt själv närvarat vid ett samtal mellan Winter och konsulten där Winter bad om ursäkt. Kan det verkligen finnas något annat tillvägagångsätt? Jag fattar inte riktigt vad de inte fattar. Är det så sablans svårt att kunna förstå skillnaden på rätt och fel? Nej det handlar om hierarkier, att offra någon som inte är allra högsta hönset.

Detta med chefer som skyddas, som man lyder bara. Som gör att exempelvis ett helt gäng snickare skriver bluffakturor. Jag trodde att vi kommit längre, att vi hade fackföreningar, medbestämmande och en tro på att alla har lika värde. Men så är det alltså inte. I Göteborg stad jobbar jag. På min arbetsplats får vi tillbaka kvitton om vi någon gång köpt fika för 50 kronor med frågan "till vad användes fikat?" På andra ställen går hur stora bluffakturor som helst igenom och ger chefer lyxiga badrum, vilket i sin tur ger skolor sopig standard, eftersom vi inte har råd att laga saker till dem då alla pengar går till lyxrenoveringar. Vi har heller inte råd att ha humana barngrupper i förskolan eller att ge fritidsbarn som kommer klockan sju frukost. I en skola som jag skrev om häromledes där de delar ut datorer till alla elever från år sex för att locka till sig elever. Men man heller inte råd att ta in några vikarier när lärarna är sjuka. Ryktet säger också att man använts de statliga "Borgpengarna" som tilldelades kommunerna i början av året till att köpa datorerna för. Hur förklarar man då för lärarna om att man har råd med datorer men inte personal. Som alltid i kommunen. Man slingrar sig och säger att det inte är samma budget, för något måste man ju hitta på .

Det var som jag läste i denna blogg alldeles nyss, att Göteborg stinker som gårdagens blöjor. Jag har ett förslag. Ge Anders Hedenstedt på Göteborgs Energi sparken som VD och ge honom istället ett jobb som telefonförsäljare för sitt eget energibolag. Det skulle få ner honom på marken. Skicka resten av packet som ni ingår i förundersökningen på boot camp med avprogrammering. Förresten vilken grundlag är det som säger att den som en gång varit chef alltid skall fortsätta vara chef? Just den inställningen borde vara grymt diskvalificerande för alla chefer. Det är så enkla saker det handlar om. Att åtminstone försöka tro att alla människor har lika värde. Hade man verkligen trott på det så hade det aldrig blivit så här.

Det lär inte direkt vara någon tillfällighet att Bandidos var inblandade när det nya polishuset byggdes på Hisingen. Inte för att jag på något sätt tror att någon ansvarig visste detta. Men det finns något i moralen (lite motsägelse eftersom den knappt verkar existera), de fransiga kanterna, som gör att gäng som Bandidos både kan och får för sig att nästla sig in i sådana här affärer.

Men man får ju vara himlans glad i alla fall att det finns program som Uppdrag granskning. Som ger oss alla på golvet en möjlighet att tro på rätttvisan.

lördag 2 oktober 2010

Istället för bantning

Av förklarliga skäl har jag gått upp i vikt. Tränar man 2-4 gånger i veckan, och sedan slutar med det så klart att man går upp i vikt. Allt handlar om en fot, som inte riktigt funkar. Frågan är nu vad jag skall göra åt saken. Har funderat på att banta men bestämt mig för att där går gränsen. Jag har aldrig någonsin sett något gott komma ur bantning. En kortsiktigt viktminskning som sedan ofta ger en större viktökning.

Jag tycker att jag är okej som jag är och tänker inte bry mig särskilt, eftersom det inte handlar om någon medicinsk skadlig övervikt. Dessutom känns det nästan lite kaxigt att vara överviktig i dag när kroppsfixeringen är så total (frågan är om jag är överviktig, nog inte, men i alla fall rundare än innan). När det finns som folk på allvar lägger ner tid och energi på att förakta feta människor. Att jag motionerat så mycket beror till största delen att jag använder motionen som ett sätt att komma rätta till mitt humör. Ofta när jag glömt att motionera så får jag märkliga problem som sedan enkelt löses upp när jag ger mig ut på en joggingrunda, eller ställer mig i gymet. Motion är bra helt enkelt. Men nu när den här foten har krånglat har jag klarat att hålla balansen ändå. I stället för att vara på gymet har jag användt tiden till att läsa och det känns faktiskt bättre. Jag är 43 år, borde vara mogen nu att rikta min uppmärksamhet mot större saker än min kropp. Dock cyklar jag till jobbet, 7 kilometer och det är ju bra, borde räcka som motion tillsammans med mina skogspromenader på helgerna. Men i alla fall, här har jag några råd på vad man kan göra om man gått upp i vikt och inte vill banta

- Smörj in dig in någon skön olja för att få en skön kroppskänsla. Lägg extra stor tid på att smörja de lite fetare partierna. Jag har köpt en svindyr olja som jag smörjer in mig i innan jag torkat mig för att binda fukten till kroppen.

- Sluta väga dig.

- Titta inte i helfigursspeglarna

- Klä dig i svart, det får lönnfeta att se smalare ut

- Ät inte hela chipspåsen själv, dela den med någon

- Se till att ha trevligt.

- Motionera på något sätt minst 30 minuter varje dag ( cykla delsträckor till jobbet, eller promenera eller träna stenhårt, själv cyklar jag till jobbet). Man måste röra sig annars blir man sjuk och får värk, blir infektionskänsligare.


tisdag 28 september 2010

Bjud hem en sverigedemokrat

Jag har lånat hem Fult folk av Linnea Nilsson och Emil Schön. Det är en bok där man intervjuar folk som röstar på sverigedemokraterna. Jag tänker på att även och eftersom sverigedemokraternas politik är både galen och farlig, så begår vi ett misstag om vi demoniserar deras väljare, för det knyter dem bara starkare till sverigedemokratin och längre ifrån oss andra väljare. Jag börjar bli så gammal nu att jag har förstått att rättvisan inte alltid segrar. Eller jag tror i alla fall inte att rättvisan kommer att segra utan att man kämpar för den. Jag tänker att ett bra sätt att få ner Sverigdemokraternas siffror till nästa val är att bjuda hem en sverigdemokrat på middag och sedan bryta den svenska etiketten genom att börja prata politik, men inte utan respekt. Genom att visa respekt får man respekt. Men en stor orsak till att sverigedemokraterna vuxit sig så stora är ju att vi inte vill veta av dem.

onsdag 22 september 2010

Pestorullar och en god öl!

För att inte gå under i dessa tider är det bra att sköta om sig genom att också ha roligt och dricka en öl eller två. Nu är det dessutom före lön och kanske inte så mycket kvar i kassan. Då kan man dricka öl hemma. Det passar väldigt bra om man har barn som kanske inte har så mycket tålamod att sitta med på krogen. Jag brukar köpa hem lite olika sorters öl och bjuda hem några vänner. Frågan är ju ofta öl eller vin. Man säger att detta är en klassfråga. Det har till och med gjorts en avhandling om detta(varför?). De mer välbeställda dricker visst helst vin och de lite fattigare öl. Ett roligt argument för att dricka öl istället för vin som jag brukar använda är att jag helst dricker öl för att solidarisera med de svaga i samhället. Över huvud taget gäller det att hitta slagfärdiga argument för allt man gör. Det ger lite färg i vardagen.

Här kommer recept på ett bra snacks till ölen. Pestorullar heter det, fett, gott och bra! Istället för att följa dieter kan man hitta ett argument eller en diet för varje sak man äter. Jag har inte hundra koll men jag har för mig att pestorullar är bra ur GI synpunkt. Ölen blir bättre ur GI synpunkt om man äter pestorullar till. Väljer man något annat helt kolhydratbaserat så finns det säkert också argument för att äta det. Det finns en diet för varje tillfälle! Det gäller bara att vara tillräckligt flexibel och inte titta så mycket i speglar. Om någon påstår att man gör något fel i sin diet så kan man bara säga "Ja ja, tjöta tjöta" eller också "bara för att jag använde den dieten för en kvart sedan så betyder det inte att det är något jag följer nu". Peston som används i pestorullarna har du recept på här. Rekommenderas särskilt nu då man i alla fall på vår Hemköpsbutik har tokbilliga oknäckta valnötter.

Pestorullar
Pesto
Smördeg

Börja med att sätta på ugnen på 200 grader.
Ta sedan peston och stryk i ett tunt lager över fyra smördegsark som man sedan rullar ihop var för sig till fyra små rulltårtor. Sedan lägger man rulltårtorna i frysen i cirka 10 minuter så att de blir hårda och skärbara (inte för länge då utvecklas de inte tillräckligt i ugnen). Ja sen tar man ut rulltårtorna ur frysen skär dem i 2 centimeter stora bitar och lägger dem på ett bakplåtspappersklädd plåt, med ett avstånd som gör att rullarna kan fördubblas i storlek. Ha dem i ugnen i 11-14 minuter tills de blivit stora och fått lite färg. Det blir som små bullar. Fantastiskt gott tilltugg till öl!

tisdag 21 september 2010

Ta hand om rädslor?

Ja nu pratar danskarna om att de var tvungna att möta Danske Folkepartik för att de inte skall växa sig ännu starkare. Men i Sverige tror jag inte det finns några politiker mer än Sverigedemokraterna själva som är intresserade av att vi får ett så främlingsfientligt land som Danmark nu blivit. Ett problem med hur vi skall hantera främlingsfientlighet är att vi inte vet hur vi skall göra. Det finns inga recept. Får de uppmärksamhet är det fel menar man. Får de inte uppmärksamhet menar man också är det också fel.

Att problemet uppstått beror så klart delvis på en misslyckad integrationspolitik. Men ibland undrar jag ifall den misslyckade integrationspolitiken inte också beror på en illa dold främlingsfientlighet hos de styrande politiker.Eller kanske mer att man inte gått till botten med sina värderingar. Idén om allas lika värde ligger kanske bara på ett ytligt plan. Att vi i dagen samhälle fortfarande ser stora skillnader på kommunala skolor i s.k. bättre områden än i invandrartäta områden. Att detta med större barngrupper på dagis kommit i samband med att vi fått större andel utlandsfödda. Plötsligt är det inte lika noga längre med de barn som växer upp i vårt samhälle. Jag har också exempel från förorter i Göteborg där dit det är svårt att få utbildade förskolelärare, eftersom det är så tufft att jobba. Att man inte aktivt jobbar mer att få ordning på dessa förskolor, med mindre barngrupper och bättre arbetsförhållanden för personalen är väl ett tecken om något att det inte riktigt är så viktigt där som i andra områden. Det handlar inte bara om barnens språk utan också om de sociala problem som ofta uppstår då folk inte släpps in på arbetsmarknaden.

Att det är så här beror väl delvis på att man inte riktigt vet hur man skall göra, det är ett nytt samhällsfenomen. Men också på att det är föräldrar som inte kräver samma saker som vi i andra områden kräver av våra barns skolor och förskolor. Det är föräldrar som lärt sig vara tacksamma och hitta sin plats. Ingen är heller intresserade av att lära dessa människor att kräva vad de har rätt till. De har ju kommit hit och kostar pengar ungefär. Man tänker inte längre än näsan räcker och fattar inte vilken tillgång dessa människor skulle kunna bli i den globala världsekonomin om man såg till att ge dem rätt utbildningsmöjligheter. Trots detta så lyckas många redan i dag (vilket man pratar allt för sällan om!), medan andra inte ser någon annan utväg än kriminalitet eftersom samhället mer eller mindre aktivt pekat med handen åt det hållet för dem. Så har det varit i den här typen av samhället en längre tid och det har allt att döma mer med klass än etnicitet att göra.

Jag vet också att många lärare som jobbar är trötta och slutkörda. Att de inte får jobb någon annanstans för att det är lågstatus att jobba i dessa områden. Vilket gör att många jobbar väldigt länge. Att stanna länge på samma ställe innebär så klart en större chans att cementerar sin syn på saker och ting, vilket inte precis hjälper när man skall lösa problem i nutid.

Sen får man inte glömma att väldigt många människor som man inte riktigt tror har det har fördomar. Jag själv som är bibliotekarie arbetar kanske i den politiskt mest korrekta yrkeskåren av alla. Frågan är vad denna politiskt korrekta ton beror på ifall det är för att man fortfarande inte släppt rollen som duktig flicka eller ifall man har ett socialt engagemang. Men det är i alla folk som oftast menar sig vara för ett mångkulturellt samhälle. Men när det gäller att söka tjänster så är det alltid färre sökande till tjänster i så kallade mångkulturella områden. Men det handlar så klart också om att hitta sin egen plats i tillvarons hierarkier.

Fast egentligen skulle jag skriva; fler bibliotek! Fler gemensamma mötesplatser och diskussioner, mindre segregation och tillgång till olika slags berättelser! Men att förändra det som nu pågår gäller också att ta ett personligt ansvar, för staten kommer inte fixa det. Vi måste slåss!



måndag 20 september 2010

fan fan fan

Ja nu blev det som det blev. Vi var många som undvek att ta debatten med de invandrarfientliga. Men vi träffades nästan aldrig och gjorde vi det så visste vi inte om det.De riktigt bra argumenten kommer aldrig riktigt fram i den officiella debatten heller. Det kan man sörja så här efteråt. Även om det för all del är väldigt lätt att vara efterklok. Jag skrev på denna blogg om förödande nationalism och att jag faktiskt tror på fri invandring. Det kändes inte okej att skriva, antar att det var en liknande känsla när folk skrev om erotik på 50-talet och jag vet egentligen inte varför det är så stort tabu i denna fråga. Men nu får vi tänka framåt istället! Ta diskussionen. Se till att Sverigedemokraterna blir en parentes i den svensk riksdagen.

Men här i Göteborg har vi också fått in ett riktigt hjärndött problem som inte ens har någon ideologi; Vägvalet. Fan ta er som röstat in dem. Ett enfrågeparti som inte tar något ansvar för något utom att sitta i sin egen bil. Jag förstår inte att man tycker att man är värd att gå och rösta när man tycker det är viktigare att få sitta i sin bil än att barnen har ordentliga skolor. Höjden av egoism. Jag bor i stan. Många av oss som bor här har besvär i luftrör och fler allergier än andra. Att dålig luft påverkar den här typen av besvär kan man läsa om här. Vi som bor i stan behövs i stan. Men det bryr ni väl er inte om. Fast det spelar egentligen ingen roll. Jag borde lugna ner mig. Det finns ändå en majoritet för vägtullar i stan. Vad trodde de egentligen att de skulle få, 51% ? De borde börja cykla istället. Skaffa lite syre till hjärnan och få i gång tankeverksamheten!


lördag 18 september 2010

Dadaistisk valmanifest

Nu har jag skrivit en dikt i cut up teknik av allt valmaterial som jag fått hem. Det är brev från politikerna och från tidningarnas ledare som jag klippt i sär och låtit hamna i slumpvis ordning på mitt skrivbord.

Dadaistiskt valmanifest 2010

Vi tycker att något är fel
Nu handlar det om
Sjukvård
vi startar engångspartiet
Då vill jag rösta på Moderaterna
- Ja en annan viktig fråga är så klart klimathotet
en djurvänligare politik vill Sverigedemokraterna förbjuda
halalslakt och införa ett importförbud av varor som producerats
Flytta mobbaren
Jag väljer ett parti efter invandringsfrågan, men det tycks inte finnas någon som står upp för
mina åsikter
Årets svenska val kallas
ibland ett ödesval. Ironsikt
nog avgör vi också en del av
afghanernas öde på söndag
Utanförskap var alliansens innovation i valrörelsen 2006
Det går fortfarande inte att rösta bort Wallenberg
att få ett förstahandskontrakt på en lägenhet
vårt bankgiro 5474-6656
partiledare, Sölvesborg