Att slå bort grunden för sig själv, om folkbiblioteken.

Här kommer en text om vad som händer på Göteborgs folkbibliotek just nu. Jag antar att den är obegriplig för de som inte jobbar där, så ni som inte gör det, kan sluta läsa här.

Nu håller det på att bråkas på Göteborgs folkbibliotek, eftersom det har bestämts att Kulturförvaltningen skall fördela mediapengarna. Det viktigaste eller det tydligaste i denna fördelningspolitik från de som fördelat verkar vara att man skall ha en antiinellektuell hållning. Beslutet är politiskt och kanske inte kan göras så mycket åt, men jag antar att om man bett om det så hade man säkert fått lite mer tid. I alla fall så folk känner sig många ute på biblioteken överkörda eftersom detaljplaneringen gjordes av ett par få som nu verkar vara tagna på sängen av att man ute på biblioteken reagerar så mycket och stort. Men jag har jobbat i branschen endast i tio år på folkbibliotek i Göteborg och vetatt vi i regel är ganska sena på att reagera. Att vi då reagerar starkt och mycket på den absolut största förändringen sedan 80-talet och en detaljplan som vi inte kände till och som blev offentliggjord lillejulafton, borde vara en variabel att räkna med. Att man inte förstått det är väl den största katastrofen i det här.Det är en antiintellektuellt och rimmar dåligt med vad ett folkbibliotek utåt skall symbolisera och attrahera.

Denna antiintellektuella hållningen innebär att inga beslut analyserats i vare sig kulturpolitisk- eller yrkes -kontext. Några enkla frågor som dyker upp är? Var det verkligen att säkra beståndet av en jämn fördelning av tevespel som förslaget dök upp? Eller att vi skall göra massbeställningar av vårens deckare som ännu inte finns eller har recenserats? Ska marknaden och reklamen helt ta över vårt mediaurval? Hur skall kompetensen för bibliotekspersonalen från de små biblioteken tas tillvaras eller utvecklas?De små biblioteken som man redan nu vet kommer bli sämre med det som kallas floating collection, (man har inte ens ansträngt sig för att översätta termen till svenska vilket säger en del om folkbibliotekssverige i dag)

Men det största problemet är att man skjuter undan benen på sig själv. Om man inte vet vad demokratiska beslut innebär och skall finnas som ett slags förlängd arm i det demokratiska samhället (läs folkbibliotek) så tappar man balansen. I detta innebär väl också att man skall vara en plats för det offentliga samtalet, men då krävs väl på något sätt att man vet vad ett samtal är.