Visar inlägg med etikett hjärnan; forskning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett hjärnan; forskning. Visa alla inlägg

torsdag 19 januari 2012

Hjärnforskare är farliga för samhället

I egenskap av levande konstaterar jag att hjärnforskare kan skada samhället genom att sprida sina generaliseringar om exempelvis om vad ett kön är. Det kan vara farligt för människor under 30 år att lyssna till hjärnforskare eftersom det allvarligt kan skada deras utveckling.

Dagens länk på facebook är artikeln där professor i histologi och neurologi Annika Dahlström uttalar sig om att pappor är farliga för sina barn. Jag svarar hennes fempunkter här direkt under punkterna.

Därför är män sämre lämpade att ha hand om små barn.

1. Sämre känsel i fingertopparna:

– Känsligheten har stor betydelse när du hanterar ett nyfött, ömtåligt barn. Du avväger dina rörelser beroende på vilken input du får från dina känselnerver.


-Jaha? Input handlar väl också om samspel med annat än fingertopparna? Själv har jag smedhänder. Tror inte att det direkt förknippas med känslighet i fingertopparna. Jag har varit lite mallig över att jag kan ta i hur varma saker som helst, men enligt Annika Dahlström betyder det att jag är en dålig mor.


2.Män har tunnelseende:

– Kvinnan har däremot ett bredare, nästan 180 graders synfält och kan nästan se ”bakom ryggen”. Det är oerhört viktigt för att ha en bra överblick när barnet börjar krypa omkring.


- Okej min man är så gott som blind. Så jag ser bättre än honom. Men vad jag vet så finns det ingen forskning som stödjer att synfel har med kön att göra.


3. Mindre känslig hörsel:

– En mamma hör mycket svaga ljud och kan, på sitt barns skrik, avgöra om det är för varmt, för kallt, hungrigt, trött eller bajsnödigt. En man har inte alls samma känslighet i innerörat.


- Lite jobbigt att erkänna men när andra mammor berättade att mannen bara sov och sov när deras bäbis vaknade under nätterna så kände jag mig lite dum. Det var jag som bara sov och sov. Jag har väldigt bra sömn och jag har alltid sett det som ett slags rikedom. Dock vet jag att jag finns och har en livmoder, vilket torde göra mig till kvinna.


4. Doften och rösten:

– Mannens konstiga maskulina doft och mörka stämma passar inte barnen.

- Varför inte?


5. Modersinstinkten:

– Hos mamman utsöndras hormonet oxytocin i hennes blod efter förlossningen och det svämmar ut när hon hör barnet skrika. Detta hormon ger i normala fall den starka modersinstinkten, liksom hos alla däggdjursmödrar. Människan är inget undantag.

- Men det här med adoption då? Som finns hos alla djur?




lördag 13 november 2010

var försiktig med hjärnan

På jobbet har vi pratat om att allt mer forskning om människor i samhället grundar sig på medicin och neurologi. Mjukare vetenskaper som exempelvis sociologi är helt ute. De vetenskapliga rön som grundar sig i exempelvis neurologi presenteras som fakta och sanningar. Men hur väl kan vi lekmän bedöma den här typen av forskning? När dessa rön presenteras så är det sällan något kritiskt granskande mer artiklar där man kan läsa att "nu vet man".

Det här känns farligt nära de problem och den kritik som man hade mot den social ingenjörskonsten. Man placerar felen in folks huvuden istället för i samhället. Hur kan man värja sig mot den här typen av forskning? Ja först bör man väl inse att vi inte kan bedöma sanningshalten i vad de forskat. Men sedan gäller det väl också att fråga sig vilka praktiska konsekvenser forskningsresultatet har, hur man kan tillämpa forskningen ute i samhället.

Jag tycker det vore betydligt mer intressant att få reda på mer forskningsresultat om hur man skall göra för att alla dessa olika människor med sina olika hjärnor (formade av det ena eller andra men faktiskt människor som finns och verkar ha funnits i alla tider) skall kunna få plats i samhället, hur vi skall göra för att sluta se dem som felande länkar som skall medicineras till en normalitet.

Jag tror heller inte att det är någon slump att den här typen av hjärnforskning lyfts fram i tider med effektivisering och vintsoptimering både i mjuka sektorer som vård, skola och omsorg, men självklart också i traditionellt kapitalistiska sektorer.