Jag tror på det genomlysta samhället. När någon filmar spaghetti som skyfflas upp från golvet eller berättar på tv om sjukhuspersonals främlingsfientlighet så är det bra. Sen måste det finnas en jämvikt, för vi speglar oss i det upplevda. Lyfter man bara fram eländet så blir upplevelsen att det inget gott finns i världen att leva för, men så är det naturligtvis inte. Världen blir bättre. Allt för många omständigheter är extremt oacceptabla, men mycket blir ändå bättre. De som skrockar om att samhället är på väg alldeles åt pipsvängen blandar ibland ihop korten. Tror att världen är det samma som den egna kroppens förfall, den oåterkalleliga resan mot döden.
Men det genomlysta samhället är inte det samma som den genomlysta människan. Henne måste man lämna mer ifred. Fascinationen för den alltigenom exploaterade människan kommer nog snart försvinna, eftersom man det finns en fascination för spännande vilket är ett motsatsförhållande till det genomlysta. Där är jag inte orolig. Sen har vi integritetskyddande lagar som också måste värnas och skapas.
Men det finns annat också som man måste lämna ifred för att det skall bli spännande. Bredvid den genomlysta världen vill jag ha något annat. Magi, troll och drakar! En tro på det otroliga utan att hänge mig in religion eller någon som helst regelbestämdhet. Jag hoppas på trollen. Att jag snart skall börja tro att det finns troll. Men det går inte. Jag når inte ens tvivlet. På troll tror jag inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar